Är föräldrarna kunder och rektorn VD?

Av och till möts jag av argument från föräldrar som menar att ”vi är ju faktiskt kunder” eller att jag ”måste lyssna på kunderna”. Jag brukar svara att ”nja, så ser jag det ju inte” men har insett att det finns ett behov att utveckla resonemanget ytterligare och förklara hur jag menar.

Den skolpeng som skolan får av hemkommunen är inte föräldrarnas privata pengar. Det är en del av de allmänna skattemedel som står till förfogande och som förvisso allokeras till den skola man valt genom det fria skolvalet. När man betalar skatt ger man samhället i uppdrag att förvalta den gemensamma resursen inom ramen för det demokratiska systemet. Snarare är det alltså hemkommunen som är kunden.

Med begreppet kund förstås att det råder en köp-sälj relation, i det här fallet skulle det i så fall vara mellan köparen (föräldrarna) och säljaren (skolan). I skolsystemet är relation dock högst indirekt och marknaden är strikt reglerad, föräldraavgifter är ju inte tillåtna. Dessutom kan en skola i princip inte säga nej till en elev så länge man har plats. Självfallet kan föräldern välja en annan skola för sina barn och skolpengen allokeras då vidare genom hemkommunens försorg. Det finns alltså skäl för en skola att vara attraktiv och intressant för föräldrarna men därigenom uppstår inte ett köpeavtal och barn är som bekant ingen handelsvara.

I det sammanhanget finns det också skäl att fundera över rektorns roll. Är inte rektorn en slags VD eller försäljningschef?

Rektorsuppdraget är ett statligt reglerat uppdrag som främst innebär myndighetsutövning. Av det skälet måste rektorer numera genomgå den statliga befattningsutbildningen på universitetsnivå. Rektorns uppdrag är främst att säkerställa att eleverna uppnår målen i skollagen och läroplanen men även att verka för likabehandling, trygghet och studiero, inre organisation på skolan och det pedagogiska ledarskapet. På en fristående idéburen skola tillkommer naturligtvis att verka för den idé som finns beskriven i skolans ändamålsparagraf. I vårt fall står det att Stiftelsens ändamål är att bedriva skolverksamhet vilket kan inkludera såväl förskola som föräldraskola efter de riktlinjer som Rudolf Steiner angivit.” Det är utifrån detta och den statliga läroplanen som det pedagogiska ledarskapet på en waldorfskola måste äga rum. Därutöver har man ett långtgående arbetsmiljöansvar för alla som arbetar på skolan, inklusive eleverna.

Den viktigaste uppdragsgivaren för rektorn är eleverna. Det är en konsekvens av att FN:s barnkonvention numera är integrerad i skollagen. Barnets bästa är ledordet.

Som rektor har man alltså uppdraget att balansera olika intressen (samhällets, huvudmannens, föräldrarnas) utifrån principen om barnets bästa. Det är en befattningsbeskrivning som ligger väldigt långt från den som återfinns hos en VD eller försäljningschef i ett privat bolag. I större vinstdrivande friskolor är det också vanligt att det finns såväl en VD (och även koncernchef) som en eller flera rektorer. Det visar hur vitt åtskilda rollerna är.

Eftersom barnets bästa är ledordet måste man som rektor även kunna fatta beslut som inte accepteras av föräldrarna, det kan till exempel gälla beslut om hur åtgärdsprogrammet ska utformas (även om föräldrarna ska vara involverade i utformningen kan rektor fatta beslut mot föräldrarnas vilja), beslut om särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång eller en orosanmälan till socialtjänsten. Skollagen är utformad så att rektor just inte ska agera ”kundorienterat” i förhållande till föräldrarna, utan ska ha barnets bästa som fokus. Om föräldrarna är missnöjda finns i vissa fall överklagandemöjligheter och i slutänden naturligtvis det fria skolvalet och möjligheten att välja en annan skola.

Min personliga övertygelse är dessutom att en skola knappast kan marknadsföras med vanliga metoder, det vore ett mycket kortsiktigt tänkande. Framgångsfaktorerna är snarare det långsiktigt systematiska kvalitetsarbetet, en bra fysisk och psykosocial miljö, kunniga och engagerade medarbetare och ledning samt en tydlig och konsekvent genomförd pedagogisk idé. Här har Lunds Waldorfskola mycket goda förutsättningar och vi är på god väg, men blir naturligtvis aldrig färdiga.

Örjan Liebendörfer
Rektor (och inte VD…)

 

 

 

 

 

 

 

 

Tags: No tags

Leave a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.