
Ett av skolans viktigaste uppdrag enligt skollagen och andra styrdokument är arbetet för likabehandling och mot diskriminering. Samtidigt är det ett mycket komplext uppdrag fullt av utmaningar.
Varför behövs egentligen skolan? Den frågan hörs då och då i skoldebatten och det är inte så konstigt i en tid när väsentliga delar av skolans uppdrag utmanas av ny teknik, ändrade familjemönster och vardagsvanor. All världens information finns nu en knapptryckning bort och synen på kunskap är inne i en gigantisk revidering, från informationsinhämtning och kunskapsorientering mot bildning och omdömesbildning. Här är waldorfskolans kursplan och metodik en god hjälp som visat sig stå stark genom snart 100 år av nya kurs- och läroplaner. Även om det är en daglig utmaning att förena den statliga läroplanen med skolans egen tradition och pedagogiska plattform har det visat sig att det är möjligt och hanterbart.
En allt större utmaning för alla skolor, även waldorfskolan, är de konsekvenser som samhällsutvecklingen medfört för skolans sociala liv, för umgänget mellan människor och i grunden möjligheten att existera tillsammans. För något år sedan deltog jag i Tällberg Forum under rubriken ”How on earth can we live together?” En träffande rubrik kopplad till klimatet och jordens resurser men som lika väl kan gälla skolans värld. Hur ska vi klara av att leva och verka tillsammans, hur ska vi klara av våra mellanmänskliga relationer? Hur ska vi skapa en hållbar skolmiljö?
Samhällsutvecklingen och tekniken har skapat enorma möjligheter men även många nya problemområden och utmaningar. Att vara ung i dag är långt ifrån enkelt och naturligtvis inte heller att vara förälder. Skolans över 150-åriga grundstruktur (skolbyggnad, klassrum, lärare, skolböcker etc.) ifrågasätts inte bara ur ett kunskapsperspektiv utan även vad det gäller kommunikation, konflikter, gruppdynamik och roller. Läraryrkets roll behöver ses på ett nytt sätt, individens rätt till sin egen kunskapsutveckling är central i lagstiftningen och likaså likabehandling och rätten att inte bli diskriminerad. Det demokratiska samhället har höjt ribban för vad som är okey i skolan och det med all rätt! Vi har ju blivit klokare med åren och det gamla auktoritära systemet har inget berättigande.Samtidigt har resurserna för elevhälsan dragits ner på många skolor, lärarna har fått mindre tid med barnen och mer skrivbordsarbete. Många skolor sitter fast i fysiskt nergångna miljöer anpassade till den gamla skolans logik. Skolinspektionen rapporterar om en hög grad av kränkningar inom skolan samtidigt som Skolverket analyserat en rad olika metoder mot mobbning och konstaterar att ingen metod har vetenskapligt stöd.
Det är i detta landskap vi som är engagerade på skolan, som elever, föräldrar och medarbetare lever och verkar i vardagen. Lunds Waldorfskola har många fördelar och goda förutsättningar men är på intet sätt en isolerad ö. Inte minst märker vi hur sociala medier bildar en för vuxna nästan osynlig parallellvärld för barn och ungdomar, en värld med brist på förhållningsregler, ofta utan de spärrar vi har i det normala sociala livet öga mot öga. De flesta kränkningar vi behöver utreda på skolan har en koppling till denna parallella värld som även föräldrarna har svårt att komma åt, hur ambitiösa de än är. Eftersom acceptansen är förvånansvärt hög stannar också mycket bland eleverna och kommer inte ens upp till ytan. Våra barn och inte minst ungdomar lever idag i en ständigt pågående konfliktzon full av mindre och större kränkningar.
Skolan har utarbetat en fungerande likabehandlingsplan som utvecklas och uppdateras som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Med vackra planer är dock ingen gjort, det gäller att hitta verksamma metoder när något har hänt och arbeta förebyggande. Ett av de grundläggande problemen är att det sällan finns enkla lösningar. Till synes svart-vita händelser visar sig ofta vara grådisiga, till synes ensidiga kräkningar är ofta komplexa konflikter och kommunikationsproblem. Vi gör absolut inget perfekt men eftersträvar att lära oss av misstagen och aldrig stanna upp i likabehandlingsarbetet. Det finns också skäl att lyfta planen ett steg till, en utmaning vi har tagit oss an under detta läsår. Den närmaste tiden kommer också skolans anti-mobbningsteam utbildas ytterligare i frågor kring kränkningar på nätet och i sociala medier, i början av våren kommer vi även lyfta detta tema med alla medarbetare, elever och föräldrar. Vi kommer även se hur vi kan göra likabehandlingsplanen (och även arbetet i skolan i övrigt) mer normkritisk och hur vi kan integrera planen mer i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett annat tema är hur vi kan stärka arbetet med att möta varje elevs behov och skapa förutsättningar för lärande och social utveckling för varje enskild elev på skolan. Det är ett tema som vi kommer viga 2015 års första studiedag till, den 7 januari.
I skolans vision står att vi ska arbete för att vården av mellanmänskliga kvaliteter. Vi gläder oss åt det goda samarbetet med alla som är verksamma vid skolan som elever, föräldrar eller medarbetare i denna centrala utmaning som på många sätt är en uppgift för en hel generation.
Örjan Liebendörfer
Rektor
Add a Comment
You must be logged in to post a comment