Under tidspressens slaveri är det goda samtalet viktigare än någonsin

De senaste dagarna har skoldebatten präglats av Arbetsmiljöverkets rapport om att lärare och skolledare som är överbelastade av mejl, SMS och andra meddelanden från föräldrar som har synpunkter på skolan och undervisningen. Bland annat har detta uppmärksammats i en artikel i Dagens Nyheter , på Facebook och i många krönikor och debattinlägg.

Det absurda i debatten är att engagerade föräldrar plötsligt betraktas som ett problem för skolan, när det naturligtvis är tvärt om. Det svenska samhället har under lång tid lidit av att såväl föräldrar som beslutsfattare visat för lite intresse för skolans utmaningar och komplexitet. Om intresset varit större hade vi troligtvis inte sett den nedgång i kunskapsresultat och ökade segregation som är en stor risk för det svenska samhället som demokrati och välfärdssamhälle.

Den nuvarande debatten handlar dock egentligen inte om det grundläggande engagemanget, snarare är frågan hur vi ska hitta en bra kommunikation med varandra i det digitala samhället. Aldrig har det varit lättare att kommunicera, och aldrig har det varit svårare. Med en knapptryckning kan vi förmedla information men även skada och kränka andra. Vi kan tända en brasa på en sekund men också förmedla nödvändig information som skapar klarhet och löser problem. De sociala mediernas möjlighet är uppenbar men inte minst hos eleverna ser vi även dess baksida, kränkningar i sociala medier är mycket vanligt vid mobbning och utsatthet.

Vi har alla upplevt vilken skillnad det faktiskt är mellan digital kommunikation och att träffas och samtala med varandra. Medier som lämpar sig utomordentligt för information kan vara rent kontraproduktiva för en vettig dialog. Ett viktigt skäl är att de flesta känsloyttringar, kroppsspråk, blickar och stämningar i rummet filtreras bort. Den digitala kommunikationen öppnar för spekulation, att man läser mellan raderna, och tror sig förstå den andra personen. Risken för missförstånd är dock väldigt hög och man uttrycker sig ofta mer drastiskt och sårande än vad man borde. Ett riktigt samtal löser inte sällan upp knutar och skapar nya öppningar där digitala diskussioner skapar låsningar, rädsla och frustration.

Som skola och föräldrar behöver vi skapa förutsättningar för det goda, konstruktiva samtalet och vi behöver odla en bra kommunikationskultur.  Inte minst är vi alla pressade av tidsbristen som har en otrolig förmåga att sätta oss alla under tryck. Vi lever under tidspressens slaveri. Knapptryckningen är en lockande utväg, men ofta bedräglig. Jag vill hävda att ett samtal öga mot öga ofta lönar sig även tidsmässigt och inte minst för att hålla nere känslostormar och begränsa missförstånd. Det är t.ex inte ovanligt att enskilda föräldrar utesluts ur en debatt i tråden och upplever sig djupt kränkta och illa behandlade.

Med eleverna övar vi samtalets konst varje dag, ofta på morgonen men även vid klassens timme och i många andra sammanhang. Även i ämnen som eurytmi, musik, religion, samhällskunskap och svenska är samtalet en viktig del. Tack vare att eleverna inte har tillgång till sina mobiltelefoner under skoldagen stimuleras även dialogen mellan eleverna på rasterna. Lunds Waldorfskola ska vara en skola där människors möten med varandra står i centrum.

SMS är ett suveränt medel att skicka korta viktiga meddelanden till läraren och även e-posten har sin funktion. Det är dock orimligt att förvänta sig att läraren ska läsa e-posten sent på kvällen och ha svarat före frukost. Även lärare har rätt till fritid och familjeliv. Vid ett större bekymmer, oro eller frågor om undervisningen är det oftast bättre att hitta vägen till ett samtal, kanske efter skoldagens slut eller naturligtvis i samband med ordinarie utvecklingssamtal eller föräldramöten. Ett lugnt samtal med ömsesidig respekt och utan affekt är nyckeln till ett bra samarbete .

I min roll som rektor ingår det att ta emot klagomål och synpunkter från föräldrar, något jag verkligen uppskattar och tar på stort allvar. Ibland ser jag dock att situationen borde kunna lösas med dialog med läraren, det kan även vara rena missförstånd. Jag undviker helst att föra diskussion per e-post och tar hellre ett samtal i konstruktiv anda. Föräldrarnas engagemang för sina barn och för skolan som helhet är enorm tillgång som vi inte kan vara utan.

ps. den fina bilden är från invigningen av årets Waldorflärarmöte i Järna. I Eurytmin pågår ett ständigt samtal, ofta utan ord. En dialog med full närvaro i rummet.

Örjan Liebendörfer
Rektor

 

Add a Comment

You must be logged in to post a comment