Allt större intresse för idéburna icke vinstdrivande skolor

Långt innan friskolereformen kom till fanns det idéburna skolor i Sverige. Engagerade individer drog igång skolor som trots total frånvaro av samhällsstöd bedrev alternativ pedagogik i kontrast mot den dominerande svenska grundskolan. Många skrattade, andra gick till motangrepp. De flesta skolor överlevde, tack vare enorma umbäranden och insatser från lärare och föräldrar.  En sådan skola var Lunds Waldorfskola som startade 1977, helt utan offentlig finansiering. Efterhand ökade samhällets stöd och friskolesystemet skapade nya förutsättningar. Med varje elev som sökte sig till skolan följde en skolpeng. Till mångas förvåning såg inte bara ideella entusiaster en chans att skapa något nytt, även entreprenörer och riskkapitalister fick upp ögonen för möjligheterna med det nya systemet.  De senaste åren har pendeln slagit tillbaka. Baksidan av friskolereformen har gjort många tveksamma och polariserat debatten som i hög grad kommit att handla om vinster, konkurser och andra ekonomiska aspekter. I skuggan av debatten har de idéburna skolorna arbetat vidare och vuxit, trots att systemet i hög grad gynnat de som kan lägga in kapital i sitt investeringsobjekt och slå på trumman med marknadsföring och datorer till alla elever. En idéburen organisation, Stadsmissionen, köpte dock nyligen upp ett flertal gymnasieskolor efter den uppmärksammade konkursen i John Bauer koncernen vilket visar att gammal kan vara äldst, Stadsmissionen grundades 1853… Idag finns mer än 400 idéburna skolor, varav ca 10 % är waldorfskolor.

I skuggan av valet har debatten polariserats ytterligare. Även det fria skolvalet ifrågasätts med förhoppningen att en tillbakagång till den gamla politikerstyrda närhetsmodellen ska minska segregationen och vända den negativa trenden i PISA och andra mätningar. Låt oss hoppas att politiker i alla läger är kloka nog att inte kasta ut barnet med badvattnet, även de idéburna skolorna riskerar att drabbas hårt om det fria skolvalet begränsas.

Istället vore det på sin plats med ett ytterligare stöd till skolor som bedrivs på ideell grund, t.ex. genom en statlig investeringsfond så att det blir lättare att starta upp och skaffa lokaler samt ytterligare lättnader i det regelverk som i onödan begränsar den pedagogiska friheten. Dit hör möjligheten att följa en egen (av staten godkänd) läro- och timplan, att få använda egna bedömnings- och betygssystem och ökat stöd till alternativpedagogiska lärarutbildningar.

Den som har sitt barn i Lunds Waldorfskola kan vara säker på att varenda öre i skolpeng investeras i lärare, läromedel, skollokaler och annat som kommer eleverna till glädje nu och i framtiden. Så har det varit sedan 1977 och så kommer det att förbli. Det garanteras av stiftelseformen och föräldrar och medarbetares insyn och engagemang i skolans drift.