Mikaeli i waldorfskolan – en tradition med dagsaktuell betydelse

I waldorfskolan är Mikaeli en av de fyra årstidshögtiderna tillsammans med jul, påsk och midsommar. Det anses viktigt att varje år fira godhetens seger över mörkrets makter.

Som bild/metafor används den gamla legenden om Sankt Mikael och draken som ofta framförs som skådespel av yngre elever. För de äldre eleverna kan samtal om godhet, ondska och mod vara passande just i mikaelitiden. Vad innebär det att vara modig? Varför behövs mod?

I världen idag finns draken och ondskan på många ställen, och allt fler människor flyr dess verkningar. I skolan är det viktigt att ständigt hålla frågor som handlar om vår gemensamma värdegrund aktuella och Mikaeli är ett utmärkt tillfälle för samtal om värdegrundsfrågor. Hur upplever jag det när någon annan är elak mot mig? Kan även jag kan handla orätt mot mina kamrater? Vad är det att vara ond, och att göra gott? Hur kan jag behärska det onda i mig själv och handla gott?

I mikaelispelet tämjer riddaren draken och leder den bort i ett snöre av silke. Den är besegrad och under kontroll men kan inte dödas.

Bakgrunden till Sankt Mikael

Mikael är i judisk, muslimsk och kristen tradition en ärkeängel. Hans namn brukar uttydas “Vem är lik Gud”. I Katolska kyrkan firas Mikael den 29 september, tillsammans med de andra ärkeänglarna, Gabriel och Rafael. Källorna till Mikaellegenden är Josua, Daniels bok, Henoks bok, Judas brev, Uppenbarelseboken och Koranens 2:a sura.

I utombiblisk tradition är Mikael den ängel som står Gud närmast. Han är himmelens beskyddare och den som leder kampen mot den fallne ärkeängeln Lucifer (Satan).

I koptiska kyrkan är Mikael Nilens beskyddare. Han avbildas ofta med ett draget svärd, som beskyddare av jungfru Maria mot draken eller mot Satan.

I kristet sammanhang är draken ondskan personifierad, och när han stiger ned på jorden så infaller den yttersta tiden. Även vår fornnordiska mytologi ser draken som det yttersta hotet mot allt det som är gott. Draken Nidhögg gnager ständigt på världsträdet Yggdrasils rot, och därmed hotar han förstöra världen.

Mikael anses alltså som en av de främsta härförarna i kampen mot ondskan och Mikaels dag firades ursprungligen den 29 september även i Sverige. Denna helgdag avskaffades 1772 av Gustav III och flyttades då till närmast följande söndag. Mikaelsdagen var en kyrkmässodag, därav Mickelmäss. I det gamla bondesamhället räknades Mikaeli som den första vinterdagen. I norra Sverige var det en viktig kyrkdag eftersom första lysningen då lästes från predikstolen för de som skulle gifta sig under hösten. Fram till 1819 var också Mickelsmäss lagstadgad flyttdag för tjänstefolket. De som skulle byta tjänst fick då ut sin lön. Mickelsmäss, var en av det gamla bondeårets största märkesdagar. Särskilt i Nordsverige räknades Mickelsmässan som en storhelg, i klass med jul och midsommar, speciellt för de yngres del, inte minst eftersom flickorna då återvänt från sommarens vistelse på fäbodarna. Helgen fick också sin betydelse genom att den inföll vid slutet av årets arbete på åker och äng.

Sankt Göran och Sankt Örjan

Sankt Göran – Sankt Georg, Sankt Jörgen, Riddar Örjan, Sanctus Georgius, föddes cirka 275/280 e.Kr. och dog 23 april 303

Han är en kristen martyr, och var romersk soldat i Palestina under kejsar Diocletianus förföljelse. Ytterst lite är känt om Sankt Görans liv. Han föddes i Kappadokien i nuvarande Turkiet. Som officer i Diocletianus armé vann han stor uppskattning och fick inflytande vid det kejserliga hovet. Han lyckades omvända kejsarinnan Alexandra till kristendomen, och detta fick kejsaren att inleda sin blodiga förföljelse av de kristna. År 303 blev Göran gripen, torterad och slutligen, tillsammans med Alexandra, avrättad utanför staden Dios-polis i Palestina.

Legenden om Sankt Göran och draken berättar att Göran räddade en stad, ibland även en jungfru eller prinsessa, från en hotfull drake.

I Storkyrkan i Stockholm finns en berömd träskulptur av Sankt Göran, draken och prinsessan. Den är från 1400-talet och snidad av den tyske skulptören Bernt Notke. St Göran representerar Sten Sture d.ä och draken den danske kungen Kristian I. Jungfrun symboliserar antingen Stockholm eller Sverige. Statyn är rest som segermonument över slaget vid Brunkeberg. En kopia av statyn i brons finns på Köpmanbrinken i Gamla Stan.

Sankt Göran är flitigt använd som symbol i Ryssland och är egentligen Moskvas skyddshelgon, återfinns bland annat i det ryska riksvapnet. Han är även skyddshelgon för England, Portugal, Katalonien, Litauen, Serbien, Montenegro, Georgien, Etiopien, London, Freiburg im Breisgau, Genua, Barcelona, Strumpebandsorden och scoutrörelsen.

Örjan Liebendörfer