Vid skolinspektionens besök i våras kunde vi glädja oss åt beröm för vårt systematiska kvalitetsarbete. Bakom det lite krångliga och byråkratiska begreppet döljer sig dock något väldigt viktigt och intressant som involverar alla som arbetar på skolan samt i förlängningen alla elever. Innan jag fördjupar mig i vad det betyder vill jag dock göra en liten återblick.
En kollega på skolan påminde mig för en tid sedan om en rapport jag var med och sammanställde redan i slutet av 90-talet, då i min funktion som projektledare på Waldorfskolefederationens sekretariat i Stockholm. Själv hade jag inget exemplar kvar så kollegans väl lästa och fullklottrade kopia var ett kärt återseende. Rapporten var ett försök att beskriva vad kvalitetsarbete i en waldorfskola kunde vara och kom i en tid då detta för första gången kom på agendan även hos Skolverket och hos lagstiftarna. Tyvärr var det nog många waldorfskolor som inte insåg betydelsen och potentialen eller så skrämdes man av den något näringslivsorienterade terminologin, rapporten försvann in i bokhyllorna och glömdes bort. Den enda feedbacken som kom var från Skolverket som ville ha mig som medarbetare i ett granskningsprojekt av kommunala skolor…..
Tyvärr måste jag i efterhand konstatera att den typ av genomgripande och fortlöpande självkritik och konsekvent utvecklingsarbete som det systematiska kvalitetsarbetet innebär hade behövts även långt innan 1999, men det kom sällan till stånd. Inte minst hade det varit viktigt att fånga upp missnöjda elever, föräldrar och medarbetares kloka synpunkter och se det som möjligheter till utveckling. Den bitterhet som idag förekommer i bland annat i bloggar och nätforum har sitt ursprung i denna frustration. Idag har vi dock en annan situation: kvalitetsarbete måste äga rum enligt skollagen och genom rektorsfunktionen finns det en ansvarig som kan spikas fast mot väggen om så inte är fallet.
Som jag ser det är kvalitetsarbete en ständigt pågående process, ett hjul som snurrar i det oändliga. Det finns ALLTID utvecklingsområden och dessutom finns det en risk att när man vänder blicken åt det ena hållet växer problemen någon annan stans….Tron på den egna fullkomligheten är kvalitetsarbetets största fiende. Kvalitetsarbete innebär att se tillbaka med kritisk blick och ställa de rätta frågorna. Här är alla bidrag till hjälp som enkäter, intervjuer, iakttagelser, mejl, samtal och fakta som går att beskriva i siffror. Även möten med elevråd, föräldraföreningen och inte minst erfarenheter från arbetet i kollegiet flyter in i kvalitetsarbetet. Är man ärlig, och det måste man vara, växer en klar bild över styrkor och brister fram, ett utmärkt utgångsläge för det fortsatta utvecklingsarbetet som fokuserar på frågorna: Hur vill vi gå vidare, vad ska vi göra, när ska det ske och vem är ansvarig? Förmodligen krävs en viss prioritering och klara åtaganden måste formuleras skriftligt. Kanske krävs det projektgrupper och extra resurser.
Genom att dokumentera arbetet skriftligt uppstår en förpliktelse som är nödvändig. Här på skolan har vi hittills valt att publicera vårt kvalitetsarbete varje tertial, inte minst för att upprätthålla ett visst tempo i utvecklingsarbetet. Du hittar de tre rapporterna från förra läsåret via en länk längst ner i blogginlägget. Våra kvalitetsrapporter spänner över ett mycket brett fält av skolans alla aktiviteter, från A till Ö, och följer en genomgående systematik så att det ska vara möjligt att följa utvecklingen över tid.
Ett bra kvalitetsarbete förutsätter dock en hållning som bygger på transparens. Det finns i princip inget som är hemligt i skolan, vi ska kunna berätta om allt inom ramen för kvalitetsarbetet eller i annan kommunikation, t.ex på hemsidan eller här i bloggen. Om vi tycker något är svårt att förklara måste vi bli bättre på att finna de rätta orden. Ingen fråga är för svår eller obekväm, inget tema är tabu (även om naturligtvis elevsekretess och arbetsrättsliga regelverk måste respekteras).
Genom att publicera rapporterna på hemsidan visar vi våra brister öppet, men även våra planer och strävanden att bli bättre. Transparens bidrar till förtroende och öppnar även för dialog. Förhoppningsvis klarar vi idag att fånga upp missnöje i ett tidigare skede, värdera och analysera orsakerna och omvandla det till positivt förändringsarbete. Kritik, klagomål och i värsta fall även misslyckanden är potentiell positiv energi som hjälper oss framåt, speglar som visar oss det vi själva inte ser eller inte orkat ta tag i. På samma sätt är Skolinspektionens granskningar välkomna, vi får hjälp att se var vi brister i vår förpliktelse att följa lagar och förordningar och blir bättre på att säkerställa elevernas bästa möjliga skolgång. Som jag ser det står detta inte på något sätt i konflikt med vår strävan att bedriva waldorfpedagogik och förverkliga skolans pedagogiska uppdrag. Transparens gäller även i hur skolan är organiserad, vem som ansvarar för vad och hur våra beslutsprocesser går till. Inom det området har vi ännu en del att göra men förra läsårets föräldraenkät visade att vi är på rätt väg.
Som rektor på skolan är jag djupt tacksam för alla positiv respons vi får för det arbete skolans enormt engagerade medarbetare och fantastiska elever gör varje dag, året om. Men jag är precis lika tacksam för alla råd och tips vi får på hur vi kan bli ännu bättre, vad vi behöver se för att kunna ta nästa steg, och nästa. Skriv gärna och berätta eller hör av er på annat sätt, jag lovar att lyssna!
Örjan Liebendörfer
Rektor
Här hittar du skolans kvalitetsrapporter
Add a Comment
You must be logged in to post a comment